Har åkt världens förkylning.

Huvudet är tungt som bly. Att böja sig ner är en plåga.

Givetvis, pricken över i:et så har det satt sig på stämbanden oxå.

Härligt hes.

Kanske någon tycker det är skönt att jag är lite tystare, vad vet jag...

Jag måste bli bättre till helgen då vi ska till Madde och fira hennes födelsedag.

Då blir det riv-fest, kul

Nej, inser att detta blir ett kort och tråkigt inlägg. Men det är väl så vardagen är ibland.