Sitter här hemma tillsammans med Albin och nästan biter på naglarna.

Dan är inne på akuten med Samuel. Just nu är de på röntgen. I eftermiddags cyklade han och trillade. Armen såg inte fin ut. Nu ska de röntga underarmen och armbågen.

Det är läääänge sen de hörde av sig och det bådar inte gott. Stackars älskade plutt.

Inte nog med detta så har han redan gjort ett sjukhusbesök. Det var tid för ny spruta idag igen. 6 veckor sen senast. Denna gången blev det en mindre dos eftersom han blev så dålig förra gången. Blir samma lilla dos nästa gång också. Han får inte bli så påverkad fler gånger.

Så spruta = öm i vänster arm och ev ett benbrott på höger arm.

Jag som blev så glad när jag öppnade mitt lönekuvert idag, nåja glad och glad, ingen gör väl karriär inom barnomsorgen. Nej det var min första fulla lön sen i september månad förra året. Otroligt.

Jag sa ju igår att jag inte har tid att va hemma nu när alla samtalen ska genomföras och den där uppsatsen ska skrivas. Det känns som den där lilla nästippen som var ovanför vattenytan helt plötsligt tippade under.

Upp upp upp, kom igen, kämpa....