Dagen D har kommit.

Den här resan började med ren och skär ångest. När anmälan gjordes kändes det som om jag aldrig, aldrig skulle klara att springa 1 mil. Vid påsk trodde jag inte att jag skulle kunna ta ett löpsteg mer detta året. Men ett litet steg som blivit ett steg till har jag närmat mig denna resan.

Idag var det äntligen dags. Som jag längtat sista tiden. För nu vet jag att jag kommer att klara detta.

Dagens frukost. Nyttigt värre.

Till rummet tog jag frukt och Dan tog kaffe o kaka. Kan meddela att kakan smakade apa och fick spottas ut...

På väg ut till startområdet.

Marcus Hellner fanns på plats idag.

En liten stund innan start. Galet nervös.

I mål!!! Trött och lycklig!!!

Min stora, tunga, fina och alldeles underbara medalj. Bara min! 

Vi firade med lite Champagne. Det har aldrig smakat så gott.

Gjorde oss klara för att avsluta kvällen på Norra Brunn.

En galet rolig kväll!!! Denna dag har jag bara befunnit mig i ett lyckorus (ja förrutom vid 5-6 km in i loppet i den där backen då jag kände blodsmak i munnen).

Har haft världens bästa resesällskap.